Jag är galet orolig. Min fru har tarmcancer med metastaser i lever och lunga. När cancern upptäcktes för ett år sen hittade de metastaser i levern samt själva tumören i tarmen. Efter ett tungt år med cellgifter, ablation av levern och operation av tumören så trodde och hoppades vi att det nu skulle bli bra.
Så var det tyvärr inte. Vid första kontrollen hittades nya prickar på levern och nu också på lungorna (eller ena lungan, jag är osäker på hur de sitter). Nu är vi inne i behandlingscirkusen igen. Den här gången med värre cellgifter, hon har varit och provat ut peruk. Läkarna säger att de tror att det kommer gå bra, men de vet inte. Levermetastaserna ska de nog få bort, men det verkar vara osäkert vad de kan göra med lungmetasaserna. Just nu är det vänta och se vilken nytta cellgifterna gör.
För mig finns inget alternativ, vi ska ju bli gamla tillsammans. Vi har tre små barn. Vi SKA uppleva våra barns 50-årsdagar. Klart hon ska bli bra! Men jag är galet orolig, jag har ju faktiskt ingen aning. Jag är inte läkare. Jag kan inte sånt här. Jag önskar och tror och hoppas, men jag kan inte veta. Ingen vet.
(inlägg kopierat från fb-grupp för anhöriga)
Nylsa funderar 