Monthly Archives: januari 2008

Arg och förbannad igen

Senaste veckan har jag hört tre olika femmisar som fått problem med sina gynekologer. Alla tre har precis kommit igång och behöver verkligen bemötas med respekt och pepp, inte bara motgångar.

Gynekologer som tidigare har varit hyfsat välvilligt inställda säger nu att NEJ, de kan inte göra VUL (vaginalt ultraljud) på högkostnadsskyddet, inte heller kan de skriva ut IVF-medicin eller inseminationshormoner som de tidigare utlovat. Fattar inte vad som har hänt, men det gör mig rädd och arg. Det ryktas i vår lilla grupp om att det varit någon gyn-konferens som har diskuterat nya riktlinjer. Vi är redan utsatta, vi finansierar våra behandlingar utomlands eftersom vi vägras hjälp i Sverige, varför göra det ännu svårare för oss?

Argumenten mina femmissystrar har fått är så flummiga att det knappt går att återge dem; en gynekolog sa ungefär så här: Kan inte behandla dig för att du går till en barnmorskeklinik (gällde insemination i Danmark), när du går till en barnmorskeklinik finns det ingen behandlande läkare och alltså kan jag inte hjälpa dig härifrån. Samtidigt är det jättebra att du har valt en barnmorskeklinik så att du kan få en donator med ID-release, då blir det som om du hade gjort det i Sverige*. Läkarklinikerna är ju bättre eftersom de är just läkare, men de får bara använda anonyma donatorer och sånt tycker vi INTE om här i Sverige.

Men för faan, hjälp oss i Sverige då istället. Ska det vara så svårt att se att det här är galenskap. En annan kvinna som skulle börja med IVF nu i januari fick ett mail från sin gynekolog att han inte kunde översätta hennes recept som han hade lovat. Det skiljer över 12 500 kr om man går till apoteket med ett danskt recept eller ett svenskt recept på högkostnadsskyddet. Om man inte råkar vara skriven i Skåne och hämtar ut det på rätt apotek, då översätts det nämligen med automatik.

Jag blir galen, det här är orättvist, rättsvidrigt och helt godtyckligt. Om några politiker och gynekologer läser här, så snälla, tänk och agera snabbt. Vi kan inte ha det så här. Ska alla singlar skriva sig i Skåne för att få hjälp?

* I Sverige är det bara tillåtet med sk öppna donatorer/donator med ID-release, vilket betyder att barnet kan ta reda på donatorns identitet är barnet fyller 18 år. I Danmark är det förbjudet för läkare att använda annat än helt för alltid anonyma donatorer. Ett kryphål i lagen gör att barnmorskor kan inseminera med ID-release. All IVF i Danmark är alltså med anonyma donatorer eftersom det bara är läkare som kan göra IVF. I Finland är lagen som i Sverige, endast öppna/ID-release donatorer är tillåtna. Förvirrande frusterande djungel.

Annonser

Mamma efter 35

Fick en länk till en intressant artikel i en kommentar, lyfter upp den hit så att fler kan hitta den.
Mamma efter 35 – Framtidshopp mitt i barnlöshetskris. En intervju med Barbro Fridén, specialistläkare och verksamhetschef vid Fertilitetscentrum i Stockholm.

Hon säger bl a:
– Man ska inte sinka 35-åringar med årslånga utredningar, flera års väntetid och lågeffektiva behandlingar. Ska de ha behandling ska de ha IVF och inte hålla på och insemineras långa tider. Är man 35 år när man ställer sig i kön och gör sitt första försök vid 37 blir det en stor skillnad i resultat, säger hon.

Tack för länken Lisa!

uppdatering: Menar inte på något sätt att jag tror att man ska tolka henne som att det är kört efter 37. Själv har jag träffat flera kvinnor över 40 som blivit gravida både genom IVF och insemination, men jag håller ändå med Barbro Fridén att väntetid, utredningar och annat försvårar möjligheterna helt i onödan för vissa.

trepack eller inte?

Har hela tiden tänkt att jag ska köpa ett trepack IVF:er, men har börjat undra. Kanske borde jag börja med ett försök och beroende på resultat se hur jag ska gå vidare.

Bästa scenariot vore så klart att jag blev gravid och att allt var frid och fröjd och att inga fler försök behövdes. Sämsta scenariot vore att det inte blev några ägg, eller att alla ägg visade sig vara missbildade och hopplösa, att jag liksom fick en dom på kommande IVF:er, att det skulle visa sig meningslöst.

Troligaste är väl att det blir nånstans mittemellan, och i så fall är det säkert vettigt med ett trepack. Ändå vill jag nog se det här första försöket som ett test av mina chanser. Om allt ser vettigt ut men jag ändå inte blir gravid kanske jag ska satsa på trepacket, men jag vill nog börja med bara ett försök.

Mentalt har jag av någon konstig anledning ställt in mig på sex försök, sex IVF:er är många, har jag inte blivit gravid då så får jag nog inse att det kanske är så att graviditet och jag inte hör ihop. Att jag i så fall får se om det finns andra vägar jag kan gå, men tills dess så väljer jag att hoppas på att IVF ska visa sig vara min väg.

Märkligt positiv idag

Känner att jag just idag faktiskt tror på det här IVF-försöket. Vet inte varför, men det är skönt att för en gångs skull få våga vara lite optimistisk. Brukar inte vara särskilt optimistisk så mitt gamla vanliga negativa jag kommer säkert snart tillbaka, men just idag är jag ovanligt positiv.

Har varit ute på långpromenad i solen, efterlängtat ljus som ger energi. När jag kom hem blev det kaffe i solen, visserligen med vinterjacka och vantar på, men skönt ändå, en liten runda i trädgården visade att snödroppar och vintergäck har kommit upp och påminner om att det kommer bli vår på riktigt om ett tag. Tittar man noga ser man små röda knölar där rabarbern ska växa. Liv på gång.

Igår kväll var det vin, snack och skvaller med fantastiska snygga smarta och roliga kvinnor som också vill ha barn. Hoppas att vi är gravida allihop till sommaren. Tack för igår!

De onyttiga månaderna i pauslandet har gjort att 2-3 av kilona jag tappade förra året har kommit tillbaka, de är inte ett dugg välkomna så nu blir det nyttigt leverne ett tag. Handlat massa läskigt sund mat och ska försöka se till att det blir många långpromenader.

Räknar ner dagarna tills jag ska börja spraya. Ser absolut inte fram emot att fylla kroppen med en massa konstigheter, men samtidigt ser jag verkligen fram emot att komma igång. Ska bli skönt att känna att jag gör något, att jag kan påverka något. Helt färdig med pauslandet.

Olika besked – hjälp!

Pratade med dr Gyns sköterska och tillika fru igår. Enligt kliniken ska jag göra VUL innan jag börjar nedregleringen, det tyckte inte sköterskan alls att jag behövde. Hon sa att jag skulle komma och undersöka om jag var nedreglerad efter ca 14 dagar och innan dess fanns ingen anledning att undersöka något.

På mitt danska stimulationsschema står det att jag ska ta ”1×3 pust dagligt”, med ca 8 timmars intervall. Enligt sköterskan skulle jag ta två st morgon och två st kväll. Blir förvirrad och stressad av motstridiga besked. Hade det varit dr Gyn hade jag litat på honom fullständigt, men hans virriga fru som känns mer och mer förvirrad för varje dag känns svårare att lita på. Måste nog ringa igen och få prata med dr Gyn tror jag. Ska börja spraya om en vecka, så det är ingen panik än egentligen.

Ni som har gjort långa protokollet, har ni gjort VUL innan ni har börjat spraya? Kan det vara farligt att låta bli? Känns som att jag har gjort tusen VUL och de har aldrig hittat något konstigt, så det känns inte så farligt att låta bli nu. Har ni sprayat 2×2 eller 1×3 eller på något annat sätt?

Och ni som går till dr Gyn, tror ni att IL har virrat till det eller är det så här han brukar säga? Tyvärr är han ju inte bäst på att svara på mail så jag funderar på att posta protokollet, maila frågor och sen ringa och be om ett telefonmöte. Fixar inte olika besked nu, vill bara veta hur jag ska göra. Vill att något ska vara enkelt.

Uppdatering, det är Synarela jag har fått som nedregleringsspray, inser nu att vilket preparat som används kan påverka när och hur ofta man ska spraya. Tack Tingeling, hade inte tänkt på att det kunde vara olika med olika mediciner.

fullmåne och drömmar

Fullmåne idag, jag brukar drömma konstigt runt fullmåne. Har inte kunnat släppa de kinesiska hamstrarna och är helt övertygad om att jag i natt kommer drömma att jag blir gravid vid IVF:en, men att jag kommer föda ett helt lämmeltåg av hamstrar, inga en eller två vanliga små bebisar utan många många alldeles ludna små kinesiska hamstrar.

Eller, det där med lämmeltåg av hamstrar kanske var dagdrömmen som fastnade från när jag satt på bussen på vägen hem. Ingen aning om vad nattdrömmarna blir, men jag blir förvånad om inte hamstrarna är inblandade på ett eller annat sätt i natt också.

Femmis i media

Senaste tiden har det varit många artiklar om femmisar i media, mammor, barn, försökare osv. Idag fick jag den här länken om Stina och hennes som Martin. Tycker att det är lysande att det skrivs så många positiva artiklar, jag tror att det gör skillnad. Modigt av er som ställer upp, stort tack för det!

Stina, ser fram emot att träffa dig och Martin nu när ni snart kommer upp och gör Stockholm osäkert.