Jag är på jobbet, mår illa och är grymt hormonpåverkad, njuter och får samtidigt skrämselhicka varje gång jag tänker på att det faktiskt verkar vara sant. Efter alla år och alla försök så är jag nog faktiskt gravid trots allt. Obegripligt, men ändå verkligt.
Vi har testat varje morgon sen i torsdags, och det blir starkare och starkare. Imorgon är det officiell testdag enligt Huddinge, så då blir det test igen, men sen får vi nog tagga ner lite, hur nu det ska gå till…
OM det här fortsätter så är det verkligen magiskt, ett barn till! Det vore så stort om det gick hela vägen, om både K och jag fick erfarenheten av att bära ett barn, både hon och jag fick vara både biologiska och ickebiologiska mammor. Trots att jag inte tror att biologin spelar någon roll alls så känns det ändå fantastiskt om vi båda får finnas tillsammans i båda rollerna.
OM allt går vägen får Lillstjärnan ett syskon och helt plötsligt är inte lilla familjen så väldans liten längre. Me like very very much.